Psa Psalms, psalm Book of Psalms, psalm 22
But I am a worm, and no man;
a reproach of men, and despised by the people.
Psaltaren 22:6 i olika översättningar
Engelska
KJV (66 books)
But I am a worm, and no man; a reproach of men, and despised of the people.
FBV
But I'm a worm, not a man, scorned and despised by everyone.
GNV
But I am a worme, and not a man: a shame of men, and the contempt of the people.
LSV
And I [am] a worm, and no man, || A reproach of man, and despised of the people.
NMV
But I [am] a worm, and no man; a reproach (disgrace; shame) of men, and despised of the people.
T4T
But you have not rescued me People despise me and consider that I am not a man; they think that I am as worthless as a worm! Everyone [HYP] scorns me and despises me.
WEB (UK)
But I am a worm, and no man; a reproach of men, and despised by the people.
Svenska
SRB26
Till dig ropade de och blev hjälpta, på dig förtröstade de och kom inte på skam.
SKB [22:7]
Men jag är en mask [som dör, färgas scharlakansröd], inte en människa, hånad (förolämpad, skymfad) av människor, och föraktad av folket. [Det finns olika ord för mask. Här används inte hebr. rimmah utan ordet toleah som både kan översättas med mask och en speciell blodröd färg. Första gången ordet används är i 2 Mos 16:20 när det på grund av israeliternas olydnad kom maskar i mannat. Ordet används också som en jämförelse för att beskriva människan som ett obetydligt litet kryp, se Job 25:5-6. Hälften av de 68 gånger ordet används i GT översätts det dock till scharlakansröd, purpurröd eller karmosinröd. Ett exempel är prästens klädnad som ska vara gjord av garn färgat i denna röda kulör, se 2 Mos 28:5. Färgämnet framställdes av en liten insekt, Kermes ilicis. På svenska kermeslus. Från det ordet kommer namnet karmosinröd. Av alla insektsbaserade färgämnen i antiken var denna den mest kostsamma och arbetskrävande att framställa. Under en kort tid på våren, i Mellanöstern, plockades eksköldlössen från ekträd som är dess värd. Efter att de hade torkats och sedan krossats framställdes det röda pulvret. Kermeslusen har ett fascinerande liv som förstärker parallellen till Jesu korsfästelse. När det är dags att lägga ägg klättrar lusen frivilligt upp på en trädstam. Den lägger äggen under sin kropp. När äggen kläcks fungerar honans skal som ett skydd men också som näring. Hennes avkomma äter av hennes levande kropp, se Joh 6:55-58. När modern långsamt dör blir hennes kropp som en geléaktig vätska. Den färgar trädstammen blodröd, men även hennes ungar. De blir märkta av henne för resten av sina liv. Efter tre dagar förlorar den döda lusen sin röda färg och förvandlas till ett vitt vax som faller till marken som en snöflinga. Samma ord toleah används av Jesaja när han frågar sig om våra synder som är scharlakansröda (hebr. toleah) kan bli vita som snö, se Jes 1:18.]