Proสภษ Ordspråksbokenสุภาษิต, kapitelบทที่ Ordspråksbokenสุภาษิต, kapitelบทที่ 3

Han hånar (föraktar) dem som ständigt är hånfulla (arroganta, nedlåtande, de som har som livsstil att vara översittare och förakta andra),

men ger sin oförtjänta nåd (favör, gillande – hebr. chen) till de ödmjuka.