Ecc Predikaren, kapitel Predikaren, kapitel 2
Jag sa om skrattet: ”Det är dårskap”,
och om glädjen (munterheten – hebr. simchah): ”Vad gör den för nytta (vad tjänar det till)?”
[Ordet som här översätts dårskap, delar rot med ordet för lovprisning och halleluja. Det visar oss att skrattet kan vara både det bästa och det sämsta. Eftersom detta är i ett filosofiskt resonemang bör man förmoda att motivet till skratt och munterhet är avgörande för om det ska betraktas som dårskap eller lovprisning.
Besvikelse: Skratt och glädje ger inte heller svaret på livets mening, när allt är över så har inget åstadkommits.]