Psa PsalmsPsaltaren, psalm Book of PsalmsPsaltaren, psalm 77

Översättningar Jämför

I remembered God-Elōhīm (The Living Word) [The Many Powered], and was troubled: I complained, and my spirit was overwhelmed. Selah [stop and diligently consider what was just said].

Psaltaren 77:3 i olika översättningar

Engelska

KJV (66 books) I remembered God, and was troubled: I complained, and my spirit was overwhelmed. Selah.
ASV I remember God, and am disquieted: I complain, and my spirit is overwhelmed. [Selah
BSB I remembered You, O God, and I groaned; I mused and my spirit grew faint. Selah
DRA [76:4] I remembered God, and was delighted, and was exercised, and my spirit swooned away.
FBV I thought about God, groaning loudly; I meditated on him, but I was discouraged. Selah.
GNV I did thinke vpon God, and was troubled: I praied, and my spirit was full of anguish. Selah.
JPS When I think thereon, O God, I must moan; when I muse thereon, my spirit fainteth. Selah
LSV I remember God, and make a noise, || I meditate, and my spirit is feeble. Selah.
NASB When I remember God, then I am restless; When I sigh, then my spirit feels weak. Selah NASB 2020
NIV (US) I remembered you, God, and I groaned; I meditated, and my spirit grew faint.
OJB [77:4] I remembered Elohim, and groaned; I pondered, and my ruach was overwhelmed. Selah
T4T When I think about God, I ◄despair/think that he will never help me►; when I meditate about him, I am discouraged. (Think about that!)
WEB (US) I remember God, and I groan. I complain, and my spirit is overwhelmed. Selah.

Svenska

SRB26 I nödens stund sökte jag Herren, under natten sträckte jag outtröttligt ut min hand, för min själ vägrade att låta trösta sig.
SKB [77:4] När jag kommer ihåg (tänker på) Gud (Elohim), måste jag stöna och jämra mig, när jag begrundar (tänker, reflekterar) blir min ande försvagad. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Denna vers är gåtfull, hur kan det vara plågsamt att komma ihåg Gud, det borde ju ge hopp! När Asaf tänker på Gud, kan det syfta på Guds karaktär och helighet i förhållande till hans egen bräcklighet, men också på tidigare ingripanden av Gud i hans eget liv och sitt folk. I den jämförelsen ser den nuvarande situationen hopplös ut, Gud upplevs långt borta och det blir smärtsamt att se den kontrasten.]